Första vardagen efter jultiden sitter jag på expeditionen i Hagakyrkan och tittar ut genom fönstret. Det är en av dessa dagar när det inte riktigt blir ljust överhuvudtaget. Det är något grått över januaridagen. Lite dis, ganska många grader varmt. Det liknar på många sätt november och december. De där dagarna när vi nog hade mött sisådär 50 nyanser av grått, men bara har ett ord för det: grått, möjligen gråmulet. När jag tittar på SMHI:s väder-app i mobilen så ser jag att ljuset ändå är på väg tillbaka. Med en minuts ökning på morgonen och en minuts ökning på eftermiddagen så pockar ljuset ändå på. Det kommer att ta över mer och mer, sakta men säkert. Trösterika ord. Trösterika ord och vädret och naturens gång. Några av oss behöver också trösterika ord för våra liv, för våra själar, för våra kroppar. Psykisk ohälsa, svajande inre är en del av mångas vardag. Oroväckande många unga drabbas. Var finns botten i tillvaron? Var finns de krafter som bär oss?  Var finns Gud, tillvarons klippa, som vi då och då hör talas om? Jag läser en rubrik på SVT:s nyhetssida där en svensk kvinna boende i Australien uttrycker sin förvåning att hon som svensk nu mitt i bränderna, i brandhärdarna ber om regn. Hon är förvånad att hon nu är en av alla bedjare.

Jag slår upp min bibeln och finner en av alla texter som hör till januari i kyrkoåret. Ord av Jesaja, en av profeterna i Gamla Testamentet. "Nu säger Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig ditt namn, du är min. När du går genom vatten är jag med dig, vattenmassorna ska inte dränka dig. När du går genom eld, ska du inte bli svedd, lågorna ska inte bränna dig. Jag är Herren, din Gud, Israels Helige är den som räddar dig. Jag lämnar Egypten som lösen för dig, jag ger Kush och Seba i utbyte. Du är dyrbar för mig, jag ärar och älskar dig". Urgamla ord. Jesaja får sin kallelse att bli profet, Guds språkrör under mitten av 700-talet före Kristi födelse. Det är en orolig tid. En nationell katastrof har drabbat Juda-rike, sydriket. Den Assyriske kungen Sanherib har dragit ut på fälttåg mot Juda. Assyrierna är kända för sin grymhet och härjar i Judaland och belägrar Jerusalem, utan att kunna inta staden. Hårda tider! Mitt i mörkret sänder Gud en hälsning. Var inte rädd! Du är min! Du är dyrbar för mig! Var inte rädd!

Guds närvaro är nära som luften vi andas. Gud är alltid nära. Guds närvaro pockar på som ljuset i januari. Vissa saker bara är... och en av dem är Gud. 

/Anna Lena Evehäll, pastor