Av kärlek offrade han sig |
Publicerad 2015-04-01 av Peter Lyxell |
Vid Jesu kors stod hans mor, den lärjunge han älskade och några av hans vänner. De stod där den första långfredagen, läser vi i evangelierna. Vi kan följa händelserna i passionstiden noga eftersom det finns utförligt beskrivet hos de fyra evangelisterna. Och nu har vi hunnit fram till hans död på Golgata kulle utanför Jerusalem. Vi stannar upp vid hans kors och det är många tankar som gör sig gällande: Sorg och vanmakt med också hopp, förundran och tacksamhet. Men allra först måste vi konstatera att Gud var tvungen att gå tillrätta med synden i våra liv. Han älskar sin skapelse och människan som han har skapat till sin avbild så högt att han inte kan tolerera att den onda makten får övertaget över världen. Därför ger han världen det yttersta offret av alla. Han offrar sin egen son. Aposteln Paulus säger att han som var utan synd, blev gjord till synd för att vi skulle få rättfärdighet (2 Kor 5:21). Därför förkunnar Kristi kors mer än allt annat Guds kärlek. Större kärlek kan ingen visa än att han ger sitt liv för sina vänner, sa Jesus själv (Joh 15:13). Aposteln säger: "Gud bevisar sin kärlek till oss medan vi ännu var syndare." (Rom 5:8) I dag sträcker han ut sina armar mot hela världen. Han är rättfärdighetens sol, som har läkedom under sina vingar (Mal. 4:2). Lämna dina synder till honom i dag vid korsets fot. Det är det han vill ta ifrån dig och mig. Då går vi förnyade härifrån, för vid korsets fot får vi ta emot rättfärdighet, frid och salighet. AMEN |
Arkiv |
Ord på ord... |
2024-10-29 av Anna Lena Evehäll |
En aning om... |
2024-09-05 av Anna Lena Evehäll |
Berättelsen |
2024-03-26 av Peter Lyxell |
Lista äldre inlägg |