Vi har nått fram till Pingsten och Andens tid i kyrkoåret. Vi talar om Anden som livgivaren, hjälparen, vår tröstare och trons livskamrat. I Johannesevangeliet säger Jesus själv "Hjälpare, den heliga anden som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet." I denna vackra är det lätt att tänka på Anden som livet, det friska, porlande livet. Hur vore det att fira pingst i en annan del av världen där torka, öken och andra livsvillkor dominerar? Vad skulle det säga oss om Anden? Vad skulle det lära oss, påminna oss om, då andra livsvillkor än vår och grönska är det som dominerar? Det kan man fundera på. Jag lutar mig själv mot Gud, mot Anden, mot Jesu närvaro ibland oss. Det som tron påminner oss om i pingsttid. Jag önskar dig en välsignad pingst - där du får luta dig mot Gud i livets alla förhållanden. 

Anna Lena, pastor