Den senaste tiden har jag gått och tänkt på ord.
Svåra ord. De där man inte riktigt får fatt i, kan använda och som känns främmande i munnen. Ord är en viktig del av mänskligt liv. Vi strävar efter att lära oss ord, öka vårt ordförråd. Helt enkelt kommunicera med andra människor, även om man säger att kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck står ofta för över hälften av hur vi uppfattar ett budskap, särskilt vid känslomässig kommunikation, så är orden viktiga för oss.
Varje vecka jobbar vi med Språkcafé i Hagakyrkan. Vi har ett samarbete med SFI på Campus Risbergska sedan länge. Språkcaféet bärs upp av en grupp människor som har svenska som första språk, vi kallar dem Medspråkare. Vi möts runt ett tema. Det kan vara ”presentation”. Det gäller att hitta allmänmänskliga teman som vi kan dela. Hur presenterar man sig på svenska? Namn, ålder, utbildning, arbetserfarenhet, intressen, förhoppningar inför framtiden i Sverige. Det finns många ingångar till att presentera sig.
Hur många ord behöver man?
För att fungera väl i det svenska samhället, förstå nyhetssändningar och dagstidningars text behöver man ett ordförråd på 30 000 – 50 000 ord. På en mer grundläggande nivå (SFI:s A1 och A2-nivå) krävs 1 000 till 2 000 ord. Då handlar det om grundläggande kommunikation mellan människor. Man behöver även kunna förstå ord utan att kunna använda dem, ett passivt ordförråd. Alltså man förstår utan att använda de orden själv.
När jag fick mitt första barn sa min mamma som jobbat i barnomsorgen hela sitt liv: du måste sjunga mycket med din nyfödde. Du behöver läsa mycket för barnet. Det hjälper barnet i sin språkutveckling. Regelbunden läsning ger effekt för att bygga upp ett ordförråd. Det är en process som pågår hela livet.
Vad ökar ett ordförråd?
När min son var liten prövade han ord han hörde, snappade upp nya ord. En kväll står TV-nyheterna på. Han leker i samma rum. Plötsligt vänder han sig till mig och frågar. Mamma, vad är Generalindex? Det var inte helt lätt att svara på. Det var ett ord jag förstod sisådär och själv aldrig i stort sett använder. Svåra ord finns överallt.
Härförleden frågade jag från predikstolen under gudstjänsten den lyssnande församlingen, vad är det vackraste ord du vet? Jag tänkte på en vän i kören som brukar säga att det vackrast ord hon vet är VÅRDAGJÄMNING. Man kan prova och säga det, liksom provsmaka det. V-Å-R-D-A-G-J-Ä-M-N-I-N-G. Jag provsäger ibland ord, låter dem liksom rulla över tungan och bli till i mig. Ord kan ju vara som karameller, härliga att uttala. Ett ord som är härligt att säga är PRINSESSTÅRTA. Det händer något när man säger det.
Johannes berättar
Jag kommer att tänka på ett stycke ur 1 Johannesbrevet i Nya Testamentet. Där står skrivet: Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord. Ja, livet blev synligt, vi har sett det och vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus. Detta skriver vi för att vår glädje skall bli fullkomlig.
Det de har sett, tagit på är deras ärende: livets ord. Alltså Kristus. Trons ord är ofta kallade för ”Stor-Orden”. Bland dem finns ord som frälsning, försoning, offer och Jesus. Det är inte helt lätta ord. Beskriv med en mening vad frälsning är för den som inte vet. Beskriv med några andra ord vad försoning är i kristen tro. Det är inte alltid lätt. Det beror på vem man pratar med, på förkunskaper, erfarenheter av samtal om tro och om Gud. För Johannes och hans vänner hade de förstått med hjälp av sina kroppar. De hade sett mina sina ögon. De hade känt på, tagit på med sin händer. Kristen tro, trons ord förstås även med andra sinnen än orden.
Kanske kan man säga att kristen tro är en blandning av huvudets förståelse, hjärnan och hjärtats förståelse, andra sinnen. Det är så Gud låter oss lära känna honom. Vi möts kring nattvardsbordet och delar de enklaste saker: en oblat, en tunn skiva bröd och en gemensam kalk, vinet. Det ges oss och vi tar emot med vår mun, våra kroppar. Så erfar vi Kristi kropp och blod, bordets gemenskap, genom att ta emot och smaka på bröd och vin. Vi får del av Kristus och gudsgemenskapen genom ord, men också genom våra kroppar.
Bygga en tro
Precis som vi bygger ett ordförråd genom livet. Erövrar språket, språken och liksom djupnar i språkfloden, tar till oss så att orden bär oss, vi bär orden. Precis på samma sätt bygger vi också gudsgemenskap genom livet. Genom att dela gudstjänstens ord i predikan, i sånger och bibeltexter, i våra böner så växer vi i trons erfarenhet och gemenskap som Guds folk, och som enskilda människor. Tro kan behöva erövras, utvecklas, mogna och fördjupas i både hjärnans, huvudets kunskap precis som i hjärtats, erfarenhetens kunskap.
Jag återvänder till Språkcaféets möte med världens alla språk, på väg mot ett gemensamt språk: svenskan. Jag ser vilken kamp, vilket arbete det är att erövra ett språk. Hur man lyckas beror på många olika saker förstås. Personliga förutsättningar, motivation och så vidare. Men vi fortsätter målmedvetet att dela orden med dem som är på väg. Svåra ord blir med tiden lättare… mer användbara och förståeliga. Är det inte det samma med tro? Med tid och längtan så visar sig Gud mer och mer för oss, vi anar vidden, bredden, djupet och så vidare av denna gåva tron är. Ge inte upp om du tycker orden är svåra, Kristus går att erfara även bortom orden, likväl som i orden.
Pastor Anna Lena
