Jag sitter vid mitt köksbord en kväll i juni. Regnet slår mot köksrutan samtidigt som solen lyser in. Jag ser plötsligt hur rörigt det är på mitt köksbord. Det är som om bordet har en egen magnetisk kraft, och drar till sig allt möjligt. Här ligger posten från senaste veckan, en skål som skulle stå någon annan stans, brödburken står kvar istället för att hamna i skafferiet. Här står saltkaret bredvid ljusstaken, handlingslistan för kommande veckas matinköp ligger bredvid kvittot från senast mjölkinköpet.
Ja, det är något märkligt med köksbord ändå. Här speglas vardagslivet. Allt viktigt och oviktigt hamnar där. Mitt köksbord har jag ärvt hemifrån och med sin perstorpsskiva har det upplevt mycket. Jag har svårt att skiljas från det, ge det vidare eller kanske slänga det. Jag tror det får stå kvar i mitt kök. Mitt liv ryms på ett köksbord.
Tidigare samma dag har jag strukit med mina händer över Hagakyrkans Nattvardsbord. Bordet som står i allas vårt blickfång när vi möts i kyrkan. Bordet är stort, stabilt och väl använt. Just nu ligger det en bibel där, ljusstakarna och blomvasen förgyller bordet. Där ligger också en scouthalsduk som en påminnelse inför det stora scoutlägret Större i sommar på Vägsjöfors. Lägerchefen Göran Thunberg lade halsduken där som en påminnelse för oss alla att vara med och bära lägret i bön. Även vårt nattvardsbord i Hagakyrkan speglar livet.
Jag strök handen över bordets yta och tänker på hur vi dukar det med vit duk, tennljusstakar och vas inför nattvardsfirandet för att markera för oss att här firar vi en försmak av den himmelska festen som en gång ska gå av stapel. Allt enligt bibeln. I bibelns värld är det dukade bordet den finaste av platser där alla inbjuds, får en plats och är väntade, älskade. Gud själv väntar på att få duka det stora bordet till fest i framtiden.
Tänk att få vara med och duka det bordet! Jag är glad att vårt nattvardsbord är välanvänt, bär spår av den tjänst den gjort och gör i församlingens mitt. Gå gärna fram och stryk över bordsytan du också. Det är vårt gemensamma bord, och när det dukas är du inbjuden, väntad och efterfrågad. Måltiden är väldigt enkel: det enklaste av alla bröd, en oblat och en gemensam kalk, fyllt med alkoholfritt vin. Bröd och vin, en försmak av den himmelska festen som väntar på oss alla. Tack Gud för alla köksbord och nattvardsbord i vår värld!
Anna Lena Evehäll
|
